DIALOGTRIAGEN

Den här formulären innehåller 42 frågor och tar mellan 35 och 45 minuter att besvara. 

När ni har svarat alla frågor klickar ni er vidare till resultatet där ni på triagen kan läsa mer om den situation som ni befinner er i. Sen väljer ni om ni vill få en sammanfattning av era resultat och mer utförlig information.

  • Svara på följande frågor.
    Betrakta frågan i sin helhet. Undvik lagom: om du tonar ner dina svar kommer du inte att få ett resultat som stämmer överens med er situation.

  • FRÅGANS HISTORIA

  • 1.1 Tid som problemet har funnits
    Hur lång tid har gått sedan problemet uppstod?

    Tänk på hela frågan och även det som ligger till grund för den. Exempel: Problemet med nedläggningen av en skola började långt innan beslutet togs. I grunden ligger en konflikt mellan stad och land som har funnits i 30 år.
  • 1.2 Tidigare försök att hantera frågan
    Har det gjorts försök att hantera eller lösa frågan?

    Det handlar här om processer, samtal, möten o.s.v. för att försöka lösa problemet. Exempel: Flera möten mellan företagare, polis och kommunen löste inte problemet om trygghet på torget.
  • 1.3 En part med dålig rykte eller brist på erfarenhet
    Kan en av parterna anklagas för att sakna erfarenhet eller för att ha strulat i ett annat uppdrag?

    Har en av parterna anklagas att strulat i ett annat liknande uppdrag? Exempel: Entreprenören ansvarade för ett projekt som blev tre gånger dyrare än beräknad. Förtroende för kommunen och entreprenören påverkades negativt.
  • 1.4 Hot om våld
    Har någon blivit hotad med våld under tiden problemet har pågått?

    Det kan vara hot på sociala medier eller på något mer direkt sätt. Exempel: På sociala medier har såväl tjänstepersoner och politiker fått dödshot som senare togs bort. Hoten gjorde att många sa upp sig.
  • 1.5 Förekomsten av fysiskt våld
    Förekommer våld mellan deltagande/berörda parter?

    Förekommer våld mellan deltagande/berörda parter? Exempel: På torget förekommer ofta bråk mellan olika gäng och även mellan ungdomar och polisen. Flera har blivit skadade, några allvarligt.
  • 1.6 Psykologiskt våld
    Har det förekommit psykologiskt våld (PsV) mellan deltagande/berörda parter?

    Psykologiskt våld (PsV) är ett sätt ätt utöva makt över andra och siktar på att bryta ner dem psykologiskt. Till exempel hot som skapar rädsla, kränkning, isolering. Den kan vara medvetet eller omedvetet.
  • 1.7 Dödsfall
    Har det förekommit något eller några dödsfall i samband med frågan/problemet?

    Det behöver inte vara pga våld mellan parter men kan vara som följd av problemet.
  • 2. AKTÖRER

  • 2.1.1 Hur många individer engagerar sig aktivt och på egen hand i frågan?

    Individer agerar främst på egen hand och är inte organiserade i grupper. Fokuserar främst på individer som engagerar sig aktivt på ett eller annat sätt i frågan.
  • 2.1.2 Hur många grupper eller nätverk är involverade i frågan?

    En civilsamhällsgrupp kan vara ett organiserat nätverk eller förening.
  • 2.2 Myndigheter och offentlig verksamhet
    Är myndigheter eller offentliga verksamheter inblandade?

    Det kan handla om kommuner, regioner, staten och andra myndigheter som polisen, naturvårdsverket mfl.
  • 2.3 Interna motsättningar
    Finns det konflikter, spänningar eller oenighet inom (inte mellan) inblandade organisationer?

    Det kan handla om en maktkamp eller annan spänning inom en eller fler av grupperna som i olika grader påverkar dess förmåga att ta ställning eller agera.
  • 2.4 Aktivister eller gäng
    Är aktivister eller aktivistgrupper involverade?

    Dessa kan vara aktivister som på något sätt protesterar - fredligt eller med våld. Räkna med kriminella gäng (som inte här likställs med aktivisterna men som anses ha samma effekt på frågan).
  • 2.5 Konfliktytor
    Innehåller problemet starka motsättningar på flera ytor? Uppstår spänning mellan aktörer på flera plan? Hur många?

    En fråga kan innehålla flera spänningsytor eller polariteten. Dessa kan vara mellan olika grupper och även inom en grupp.
  • 2.6 Inblandning av medier
    Har medier rapporterad frågan? I vilken utsträckning?

    Media inbegriper tidningar, nättidningar, radio och tv.
  • 3. RELATERADE FRÅGOR

  • 3.1 Antal tydliga delfrågor som frågan innefattar
    Hur många delfrågor innefattar huvudfrågan?

    Huvudfrågan har vanligtvis flera frågor som ingår i den eller som är direkt knuten till den. Till exempel kan en fråga om trygghet innehålla delfrågor som handlar om fysiska förutsättningar som belysning, om dåliga förutsättningar för unga i områden, utanförskap i olika former, mm.
  • 3.2 Frågan påverkas av eller påverkar andra frågor
    Påverkar frågan andra frågor eller konflikter än den som är i fokus? Påverkas den av andra frågor runtomkring?

    Exempel: Frågan om segregation i skolan påverkas av bland annat bostadssegregation, det fria skolvalet, växande främlingsfientlighet och bristen på mötesplatser.
  • 4. FRÅGANS KARAKTÄR

  • 4.1 Oförutsebara händelser
    Kännetecknas frågan av plötsliga förändringar eller oförutsedda händelser?

    Dessa kan orsakas av mänskligt agerande eller omständigheter som förändras.
  • 4.2 Rykten och falska nyheter
    Förekommer organiserade incidenter av falska nyheter och ryktesspridning?

    Rykten kan spridas via sociala medier, media eller genom direkta samtal. Med falska nyheter menar vi felaktiga uppgifter som sprids för en särskild anledning.
  • 4.3 Känslan av att situationen blir värre
    Finns det hos berörda en (subjektiv) känsla att konflikten trappas upp eller att situationen blir värre?

    Exempel: När fler och fler ungdomar hänger i grupper i köpcentret upplever andra situationen som mer otrygg. Ett rånförsök nyligen skapade känslan att det nu är farligt att handla där.
  • 4.4 Strukturella och lagliga hinder
    Skapar strukturer svårigheter för att hantera frågan?

    Till exempel, lagar, regler, rutiner eller organisationsstrukturer som står i väg för att lätt agera och kommunicera. Det är strukturer som förhindrar parterna att komma överens
  • 4.5 Frågor som handlar om värderingar
    Handlar problemet om värderingar: frihet, livskvalitet, identitet, trygghet, mm?

    Exempel: Min "rätt" eller frihet att köra bil, otrygghet p.g.a. bristande sjukvård, miljö, diskriminering.
  • Total för komplexitetsskala
  • GRADEN AV SPÄNNING OCH KONFLIKT
    Välj ett alternativ för varje fråga

  • MARGINALISERING

  • 1.1 Att känna sig exkluderad
    Känner en grupp eller individ/er sig exkluderad /e från beslut eller beslutsprocesser?

    Det handlar om en subjektiv uppfattning att en blir “överkörd av makten” eller att ens röst inte hörs eller tas på alvar.
  • 1.2 Aktiv exkludering från makt
    Exkluderar dem som har makt andra berörda aktörer från makten att påverka eller från beslutsmakt?

    Det handlar här om den som exkluderar andra och deras attityd till att dela makt - ofta beslutsmakt.
  • 1.3 Social marginalisering
    Är en grupp (eller individer) som är berörd av frågan utesluten av andra grupper när det gäller det sociala?

    Det kan handla om sociala tillställningar, samtal, aktiviteter där några inte känner sig välkomna. Det är en subjektiv känsla av exkludering.
  • 2 FÖRSTA TECKEN PÅ SPÄNNING

  • 2.1 Skämt
    Förekommer skämt på bekostnad av en individ eller grupp?

    Skämt är ofta ett sätt att påpeka till dem som är i makt att deras agerande inte accepteras utan kommentar – ett sätt att tala sanning till makten.
  • 2.2 Skvaller
    Förekommer någon form av skvaller – på sociala medier eller verbalt?

    Skvaller är här framförallt samtal om människor eller grupper snarare än direkta samtal. Oftast kritiskt.
  • 2.3 Alliansbildning
    Har parter bildat allianser med andra?

    Allianser i detta fall kan vara grupper på Facebook eller där organisationer eller grupper möts för att diskutera strategi. Det handlar om att grupper känner sig starkare när de agerar tillsammans med andra.
  • 2.4 Lobbying
    Försöker någon eller några berörda att ta omvägar för att påverka den/dem som har makt?

    Här handlar det om att någon eller några formellt eller informellt försöker påverka dem som har beslutsmakt - ofta utanför de vanliga kanaler. Det kan även handla om organiserad påtryckning där särintressen framför sina åsikter till makthavare.
  • 2.5 Syn på andra
    Hur ser parterna på varandra?

    Hur ser parterna på varandra? Är de vänliga eller öppna eller ser de varandra som motståndare eller fienden? En grupp kan till exempel se den andra som mindre värdig (dum, okunnig, konstig, emotionell) och till slut som ont eller omänsklig.
  • KOMMUNIKATION PÅVERKAS NEGATIVT

  • 3.1 Kommunikationens kvalitet
    Har kommunikationens kvalitet försämrats över tiden frågan har funnits?

    Har kommunikationens kvalitet försämrats över tiden frågan har funnits? Har kommunikationen blivit svårare eller ansträngd? Tecken på ansträngd kommunikation: spänning i rummet, ilska, frustration, fientlighet eller tillbakadragande och undvikande beteende.
  • 3.2 Kommunikationen blir mer formell
    Har kommunikationen ändrats från en mer direkt, öppen form till en mer formell form?

    Det handlar här om ett skifte – till exempel om parterna tidigare hade lätt att ringa varandra men nu enbart skriver brev, om mejl ersätts med insändare till medier mm.
  • 3.3 Indirekt kommunikation
    Har indirekt kommunikation ersatt direktkontakt?

    Exempel: parterna pratar inte längre direkt med varandra, men använder sig av en mellanperson (eller formell representant.)
  • 3.4 Kommunikationen upphör
    Har kommunikationen mellan parterna upphört?

    Det innebär att parterna inte längre kommunicerar med varandra - det kan vara kort- eller långvarigt
  • KONFLIKT BLIR SYNLIG OCH ÖPPEN

  • 4.1 Aktiv spridning av rykten och osanningar
    Har rykten och falsk information spridits?

    Medveten desinformation kan vara en form av angrepp – en strategi att förvirra och påverka (Frågan förekommer också under rubriken komplexitet i någon annorlunda form)
  • 4.2 Hot om våld eller skada
    Har någon eller några blivit hotat med våld eller skada?

    Hot kan betyda fysisk eller ekonomisk skada med intentionen att skrämma. Kan även vara psykologiskt våld med intention att skrämma eller påverka
  • 4.3 Protest
    Har det förekommit öppna protester eller manifestationer?

    Protester kan ta olika uttryck. Den är öppen och synlig. Det kan handla om en organiserad manifestation, civil olydnad, ockupation av en byggnad eller plats, en protest via medier och sociala medier, mm
  • 4.4 Sabotage
    Har sabotage förekommit?

    Sabotage kan innebära försök att förhindra aktiviteter eller att skada egendom
  • 4.5 Fysiskt våld
    Har det förekommit fysiskt våld?

    Skilj här mellan fysisk och psykisk våld som uttryck för konflikt. (Den här frågan finns såväl här som i frågorna som rör komplexitet. Våld påverkar båda skalor.)
  • 4.6 Psykiskt våld
    Har det förekommit psykiskt våld?

    Kan vara hat och hot via internet eller andra icke-fysiska former av påtryckning eller hot mot en person eller dess anhöriga. Konsekvenser kan vara att någon dra sig ur en process, säger upp sig, behöver söka juridisk, medicinsk eller terapeutisk hjälp, mm.
  • 4.7 Dödligt våld
    Har någon blivit dödat i samband med eller som resultat av konflikten?

    Här gäller det dödsfall som orsakas direkt av konflikten som har blivit våldsam.
  • 4.8 Ömsesidigt destruktivt våld
    Har en av parterna haft attityden att förstöra för eller förinta den andra även om det innebär att hen själv skadas eller dör?

    Att förstöra ens egen egendom, självmord-bombdåd är den extrema formen – det kan också handla om attityden att orsaka skada som är mindre allvarlig också.
  • Total för konfliktskala
  • Komplexitetsnivå
  • Graden av spänning och konflikt

Läs av värden på den vertikala axeln (Komplexitetsnivån) och på den horisontella axeln (Graden av spänning och konflikt).

Klicka på rutan där värdena möts på matrisen för att läsa mer.